3 Oktober
Igår var A:s pappa här på tårtkalas för första gången på 6 månader. Han hade "permis" och A åkte dit och hämtade honom. Han är fortfarande bräcklig men allt går framåt med stormsteg.
Det blev inte så länge han orkade stanna men innan han åkte tillbaks till sjukhuset så kramade A om honom och sa:
- Det här var den bästa presenten någonsin att få ha dig här hos oss igen.
Mina ögon höll på att rinna över, jag vet att A tagit sin pappas sjukdom hårt, trots att han försöker att inte visa det inför alla de andra. Försöker visa sig stark och rationell.
Men han bär denna sjukdom tungt i sitt hjärta och ibland gråter han när det bara är han och jag.
Det blev inte så länge han orkade stanna men innan han åkte tillbaks till sjukhuset så kramade A om honom och sa:
- Det här var den bästa presenten någonsin att få ha dig här hos oss igen.
Mina ögon höll på att rinna över, jag vet att A tagit sin pappas sjukdom hårt, trots att han försöker att inte visa det inför alla de andra. Försöker visa sig stark och rationell.
Men han bär denna sjukdom tungt i sitt hjärta och ibland gråter han när det bara är han och jag.
Kommentarer
Trackback
